tisdag 27 oktober 2015

Fegis!

Jag är en fegis. För att jag inte klarade av att se på MOT-programmet på TV igår. Detdär som publicerade smygfilmat videomaterial från fyra olika slakterier i Finland. Som visade ohyggliga scener hur produktionsdjuren blir behandlade på den sista resan. Den resan då livet tar slut. Är det då verkligen så att jag är en fegis för att jag inte såg på dethär? Går jag inte fri från en sådan benämning då jag ändå är fullt medveten om grymheterna och reagerar genom att skriva inlägg på facebook, skriva blogg, maila dessa slakterier och lantbrukarnas centralorganisationer? Är det så att för att bli frikänd måste jag sluta äta kött? Och egentligen bli vegan, för mjölken, äggen, fisken, ja allt som kommer från djurriket är bannlyst i dethär sammanhanget. Moraliskt sett är veganismen det enda rätta. Eller?

Nu är det så att jag faktiskt tycker att kött är gott. All slags kött. Samtidigt som jag tycker att det är förkastligt att behandla djur illa. Vilken väg är den rätta? Kan jag påverka producenter och organisationer och i förlängningen lagstiftningen så att jag i framtiden med gott samvete kan mumsa i mig dendär mediumstekta entrecoten? Eller är det en utopistisk tanke? För att gå till en ännu mera utopistisk tanke och säga att alla i hela världen slutar äta kött, så vad ska man då göra med kor, hönor, grisar, får etc. etc? Blir dom sedan "fria" och var lever dom sitt liv då isåfall. Det låter inte riktigt klokt. Och nu är det läge för min far att säga: "hördu flicka, nu drar du nog dalagåbbar".

Jag vet för böveln inte hur jag ska ställa mig till dethär. Jag har idag läst diskussioner som klingat fientlig och fördömande från icke-köttätarhåll. Eller så tar jag det så för att på något vis rättfärdiga det att jag vill äta kött.

Nå för mig är det så som en uttryckte sig i en nätdiskussion: "det är inte slakten som är problematisk, det är det vidriga djurplågeriet före slakten". Visst är det ju så eller hur? Jag har inga problem med att rensa fisk, ta ur en sjöfågel eller vara med och se då gubbarna styckar en älg. Det är väl slakt i allra högsta grad, men den har inte föregåtts av något ohyggligt djurplågeri.

Många frågor nu. Kan någon vänligen komma med nånting som verkligen övertygar mig åt ett håll eller ett annat. Observera att skitstövlar och rötägg finns i alla sammanhang. Alla!

Janå. I väntan på det. Äsch!

4 kommentarer:

  1. Allt och alla är vi en del av naturen. Och sedan tidernas begynnelse har det gällt att äta eller ätas. Moroten är även levande och rycks upp med nervtrådarna hängande...
    Och småsten lever man inte långt på.
    Dilemma.
    You said it.

    SvaraRadera
  2. Dessutom tar man livet av en drös djur t ex varje gång man tar en kallsup :)
    Jag brukar fundera på var gränsen går för att man ska tänka på att det är djur eller när man tror att djuren lider. Är det t ex storleken som gör skillnad? Är det mera fel att man tar livet av en stor kräfta som man ser eller om man tar livet av en liten hinn- eller hoppkräfta som man antagligen inte ser. Eller är det mindre grymt att ta livet av en massa havstulpaner då man tvättar båtbottnen?

    SvaraRadera
  3. Som sagt, vi är en del av livet här på jorden och vi behöver äta och kommer med all säkerhet att ätas själva efter döden. Tror inte maskarna bekymrar sig om hur vi dog. Men vi som har samveten kan ju göra det vi kan för att det vi äter ska ha haft juste förhållanden under sin livstid och när den dödas. Protestera mot de stora "slaktindustrierna" och kräva närodlat, närproducerat och närslaktat. Och i både ord och handling visa att vi hellre betalar lite mer för "juste" mat än för den samvetslösa stordriftsmaten. Och man kanske kan bli bättre på att tänka på förhållandena i tallriksmodellen, köttbiten var ju inte så jättestor på originaltallriken...
    Och för att citera en ung filosof i min närhet, som sa till sin kära syster "snart kan du väl inte äta grönsaker heller bara för att du tycker så synd om dom som måste skörda och kanske får ont i ryggen..."

    SvaraRadera
  4. Nå jag är inne på att kämpa för att byråkratin (svärord i dagens Finland) skall luckras upp i fråga om att kunna bedriva s.k. gårdsslakterier i liten skala. Hur i fridens dar kan det vara så svårt att få göra det då sånahär skandaler får fritt husera? Me no like.

    SvaraRadera