Åtgärdspaket och sådant

Så har då åtgärdspaketet för att förbättra ekonomin för Pargas stad blivit offentlig. ÅU-läsningen på nätet imorse slukade mig i sitt svalg så till den milda grad, att jag egentligen inte tänkt på så mycket annat än just åtgärderna idag. Visst hade jag befarat det värsta men samtidigt hoppats på det bästa. Nu blev det det förstnämnda. För visst slår det hårt mot basservicen i skärgårdsdelarna.

Från YLE-sidorna plockat:

Åtgärdsprogrammet

1. Kyrkbackens skolas högstadieelever flyttas från Nagu till Skärgårdshavet skola i Korpo.
2. Simonkylän koulu flyttas till högstadiets utrymmen i Nagu.
3. Den nuvarande lågstadiebyggnaden i Nagu byggs om till hälsovårdsutrymmen och bostäder.
4. Utö skola stängs och flyttar till Ulkosaariston Koulu i Korpo.
5. Man utreder om det finska gymnasiet, Paraisten lukio, borde läggas ner.
6. Daghemmet i Houtskär flyttar till Träsk skola och daghemsbyggnaden säljs.
7. Biblioteksbåten slutar sin verksamhet.
8. Regionbiljetten för bussar höjs från 60 till 75 euro per månad.
9. Läkar- och tandläkarmottagningen flyttar från Korpo till Nagu. Hälsostationerna i Korpo, Houtskär och Iniö kommer att ha kvar endast en hälsovårdare.
10. Hälsogården i Houtskär säljs. Nya hälsovårdsutrymmen byggs i anslutning till Fridhem.
11. Områdeskontoret i Iniö säljs.
12. Läkarjouren under kvällar och veckoslut flyttas stegvis från Pargas till jourenheten vid ÅUCS.
13. Fastighetsförsäljningen beräknas inbringa 3,15 miljoner euro.

 
Debatten har gått het både på YLE:s sidor och på Facebook. Debattglad som jag är har jag naturligtvis deltagit i den. Dessutom måste jag bara skriva ett blogginlägg kring temat spara och slösa.

Jag kan inte annat tycka än att staden sysslar med likadan politik som staten dvs. en stilla nedmontering av glesbygden. Även om både stat och stad i samma andetag talar om en levande skärgård/glesbygd. Och då i synnerhet en levande skärgård. Ibland låter det som om det i hela världen inte skulle finnas något viktigare än just det. Men hur ska vi kunna leva vidare om alla förutsättningar sakta men säkert tas bort av oss som på riktigt lever och verkar här?

Jag tycker faktiskt inte att det på något sätt är överdriven lyx att kunna besöka doktorn utan att för den skull behöva använda en hel arbetsdag för det. Inte heller är det någon lyx att skolan finns någorlunda nära och framförallt kan bjuda på en fullgod undervisning. Sånahär saker är inte lyx nu i våra dagar och det har sakta men säkert byggts upp efter krigen. Jag vet att hälsovård och utbildning är dom dyraste bitarna, men är det faktiskt så att en stads ekonomi räddas genom att i dom minsta stadsdelarna dra ner på servicen såhär drastiskt.

Jag vet såklart också att dethär än så länge är ett förslag från tjänstemännens sida och jag har medkänsla för beslutsfattarna som skall ta beslut i dessa svåra saker. Jag hoppas att dom förmår tänka en och två och tre gånger och remittera ärenden om saker och ting förefaller oklara. Lycka till vill jag också säga!

Avslutningsvis vill jag belysa min förundran över att man under de senaste fem åren har satsat stort på daghemmet i Houtskär. Förnyat och fixat och EU-anpassat och you name it. Och jag råkar veta att det inte har handlat om några tusenlappar utan om betydligt mera pengar. Och nu då den nya fullmäktigeperioden just kommit igång, skall hela dagiset säljas!! Kan inte och förmår inte förstå och skulle tarva en förklaring från de ansvariga. Eller? Och i dethär exemplet har jag ingen egen ko i diket...är bara lite grann förvånad. Från listan ovan fattas flytten av Houtskärbibban till områdeskontoret och att biblioteket säljs. By the way.

Själv är jag i dagsläget jätteglad för min nya arbetsplats, men även den kan ligga i vågskålen ifall inte företagen har verksamhetsmöjligheter, för då behöver dom inte heller någon bokförare. Elämä on!

I väntan på sans och reson.

Lydnad i vardagen.

Vardagslydnad i Houtskär

Jo det är vardagslydnad för hundar det handlar om. Säg ordet hund, och jag går igång.

Denna vår har jag återigen haft förmånen att få dra en kurs i vardagslydnad för hundar här i Houtskär i MBI:s regi. Egentligen handlar det om att ge de rätta verktygen åt hundarnas mattar och hussar, så att de lär sig knepen hur man får sin hund att förstå att den skall sitta, ligga, inte dra i kopplet, vänta, vara följsam osv. Vi har gått igenom de olika rasgrupperna, där idén är att förstå att det faktiskt finns ca 400 raser vilka har olika beteenden beroende på vad man i tiderna har avlat dem till. Är man vallhund, så är man. Är man jakthund, så är man. Är man soffliggare, så är man. Det är viktigt att veta sådana saker, för att förstå sin hund.

Vi har lärt oss grundläggande saker, som förhoppningsvis gör det lättare att leva tillsammans i vardagen. Ingen tävlingslydnad således. Lite skojigheter som att nosa fram korvbitar i träd. Spåra lite grann i skogen. Balansera på stenar och stockar. Rena rama aktiveringen och hjärngympan, som också är ack så viktig för hundens välbefinnande. 

Till slut har hundarna fått lära sig att utan koppel socialisera sig med de andra hundarna. Jag poängterar ”utan koppel” eftersom jag är övertygad om att kommunikationen mellan hund och hund störs betydligt av kopplet. 

Som kursavslutning utfördes ett hundmedborgartest, där det som vi tränat testades. Och se; hundarna och ägarna hade faktiskt lärt sig ett gemensamt språk. Det kan båda parterna, dvs. hund och ägare, vara stolta över! 

Mina kursdeltagare har varit ivriga och det har igen varit ett nöje att hålla denna kurs. Jag tror jag har en chans att få fortsätta i höst. Kanske eventuellt med en intensivkurs i viltspår; mitt absoluta favoritämne i fråga om hundträning.

Hoppas på en skön sommar till eleverna och krafsar hundarna bakom öronen!

Måndag-fredag-måndag-fredag-måndag-fredag....

Hej bloggen. Längesen sist. Hej bloggläsare. Längesen sist. Det är och har varit mycke nu. Dagar och veckor kör förbi i racerfart. Ibland blir man efter lite grann. Snart är det mitten av maj och så är det midsommar och sen ska vi klä julgranen igen. Ja förhoppningsvis inte jag då, för planen är att fira jul i Argentina i det vackra vädrets stad eller på en beach i Mar del Plata. Vi får nu se sen hur det blir med den saken. Ja den som lever får se. Häng med!

Jag skrev i ett tidigare inlägg att jag håller på att möblera om i mitt arbetsliv. Den första juni kan jag titulera mig löntagare, vilket jag inte gjort på väääldigt länge. Firma Tina Axén upphör och går ihop med en större bokföringsbyrå som har kontor i Pargas, Nagu, Korpo och nu då också i Houtskär. Nu är alla avtal underskrivna, mina kunder har blivit informerade och nu återstår bara att kavla upp ärmarna. Jag är fast anställd och dessutom med förmånen att bli anställd som "gammal" arbetstagare. Jag tror att jag har tagit ett jättebra beslut i.o.m. denhär ommöbleringen. Att vara ensam i ett företag som har en massa olika datum som måste följas, har ibland känts ganska sårbart. Inte att bli sjuk längre tider, för t.ex. skatteförvaltningen har ingen förståelse för att man av sådana orsaker missar nåt av datumen. Man har inte precis nån back-up i ett enmansföretag. Men nu blir det ändring på det. Får också lite grann nya uppgifter utöver rutinbokföringen. Det känns alltigenom bra! Riktigt bra!

Idag är det söndag och vi har just kommit till Hönsnäshemmet från Moderholmhemmet. I fredags måste jag bli riktigt saakelis förbannad av förekommen anledning. Jag begriper inte att jag kan vara en så pass intressant människa, att man t.o.m. måste blanda in det jag har till levebröd och sprida irrläror och osanningar om sådana saker. Fy fan vad nedrigt. Det blir inget vidare resultat av att både vara dum och elak samtidigt kan jag konstatera. Nu är jag betydligt lugnare och ger fan i alltihopa. En vacker dag slår det tillbaka. På sätt eller annat. Mitt sinnelag har jämnat ut sig tack vare vetskapen om att det i min omgivning finns människor som då det kniper finns där till hands. Det är jag övertygad om. Och det är inte ens svårt att bli övertygad om det! Det känns också alltigenom bra! Riktigt bra!

I väntan på nya utmaningar.