Snötäcket har blivit påbyggt under veckoslutet och denna måndag. Förra veckan fick man njuta av en varm sol och av att det sakteliga började smälta i söderbackarna. Men tji fick vi! Nu är det fullständig vinter igen. Jag lider av svår väntan på våren. Den bästa årstiden av de fyra vi har här uppe i kalla och mörka nord. I mitt tycke. Lider också av svår trötthet och det kan väl i sin tur bara betyda att våren faktiskt är på väg. Vårtrötthet har väl alla hört talas om. Även jag. Våren avklarad.
Jag har en vilja till förändring i tillvaron. Den förändringen har jag nämnt om i ett tidigare inlägg. Ungdomarna har kommit till insikt om att det kanske iallafall "lönar" sig att ta över vårt hus, istället för att bygga nytt från scratch. Det gläder oss riktigt mycket. Ganska många frågetecken har vi visserligen att räta ut ännu. Men allting ordnar sig bara man vill i tillräckliga mängder. Funderar också dagligen på om vi faktiskt kan räkna oss som riktigt kloka, då vår vilja är att flytta över fjärden till Moderholm utan fast förbindelse till fastland och jobb. Ja mitt jobb då. Uffe blir ju pensionist. Nånslags kyffe att hyra i Näsby ska jag väl hitta åt mig, där jag vid behov kan övernatta. Det ordnar sig nog, bara viljan finns. Köra båt kan jag också och det måste vara ett pluspoäng. Jag vill vara där på holmen. Där trivs jag och där har jag alltid något att greja med. Sånt jag vill greja med. Jo heltid på Moderholm blir det. Viljan är stark. Viljan avklarad.
En grubblande person som jag är, grubblar jag även över min värdegrund. Vad är viktigt? Vad bryr jag mig om och vad ger jag fullständigt fan i? Det är viktigt för mig att göra mitt jobb så bra som möjligt. Jag har en ganska hög arbetsmoral och det tycker jag är bra. Jag värderar människor högt. Jag vill kunna behandla människor så som jag själv vill bli behandlad. Ibland är det bättre att svälja det man tänkt säga i ilskan och låta saker och ting bero. Ofta känns det annorlunda efter att man sovit en natt. Jag värderar också naturen och allt som hör därtill (OBS!OBS! Mina hundar o kissor). Jag blir lite ilsken, trots att jag själv är stadsbo, att skärgårdsborna fråntagits rätten att vårda den natur man levt tillsammans med under århundraden. Är det rätt att örnarna äter upp ådungarna så att ejderstammen minskar alarmerande pga. att örnarna i sin tur ökat alarmerande? Då jag var barn var det väldigt ovanligt att få syn på en ståtlig örn. Nu är det vardagsmat. Bara som ett exempel bland många andra. Min familj och mina vänner. Jo vet ni dem värderar jag alldeles skilt mycket. Och det är väl en självklarhet? Vad vore jag utan dem? Inte mycket. Sedan vill jag ge fan i vad folk tycker och tänker om mig i illvilja. Det kan jag bara inte värdera speciellt högt. Har man ärende är man välkommen att prata med mig öga mot öga. Värdegrunden avklarad.
Mitt liv. Mina val. Med hänsyn till andra. Behöver inte säga mer om det. Valen avklarade.
Fick jag med allt nu? Knappast. Grubblar vidare.
I svår väntan på våren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar